2. desember: Assigned Male

Spørsmål to i desemberutfordringen:

2. Min internet-crush. Berätta om en person som du beundrar på internetz …

Assigned Male er en nettbasert tegneserie som er delvis selvbiografisk og handler om Stephie, som er en tolv år gammel jente som ble kjønnet som gutt ved fødselen (altså transkjønnet gutt-til-jente). I en verden som er sykelig opptatt av hva folk har mellom bena og forventer at interesser og utseende skal stemme overens med det er det forfriskende – og for meg som cis ikke minst nyttig og utdannende – med et slikt perspektiv.

Ikke alle her i verden er like glade i å få sitt binære syn på kjønn utfordret, så skaperen av Assigned Male, Sophie Labelle, får noe-som-burde-være-sjokkerende-mye-men-dessverre-bare-er-som-forventet mye hat rettet mot seg i sosiale medier. Desto viktigere for oss andre å sende litt kjærlighet i form av spredning tenker jeg.

assignedmalebook

Jeg følger Assigned Male på Facebook også, og har skumle planer om å kjøpe noen av tegneseriene på papir for å snike inn i ungenes hauger av lesestoff. Kanskje en donasjon til skolebiblioteket hadde vært noe også?

Red.: Kom på at jeg skulle sjekke om Assigned Male fantes på Twitter også, og det gjør hun selvsagt.

The Trebizon Series – Anne Digby

En del folk binger på tv-serier, jeg binger på bøker. Særlig når jeg er syk. Da er nemlig det aller beste som finnes å lese om igjen en bok, eller aller helst en serie bøker, som du har lest før og vet at er bra og som ikke krever for mye intellektuelt engasjement, enten fordi du har leste dem så mange ganger før at du strengt tatt kan dem utenat, eller fordi bøkene kanskje ikke er av de mest utfordrende i utgangspunktet. Eller kanskje helst begge deler.

Siden en gang i forrige uke har jeg derfor holdt på med gjenlesing av Anne Digbys Trebizon-serie, og de siste dagene, som er blitt tilbragt på sofaen med sykemelding, har jeg gått all in og lest 3-4 av bøkene per dag.

Ok, så det er ikke verdens tjukkeste bøker. De topper stort sett 100 sider såvidt. Det blir forsåvidt fortsatt et anseelig antall sider per dag, men det høres kanskje litt mer imponerende ut enn det er.

Men, altså, Trebizon: Det er en internatskoleserie i god gammel engelsk tradisjon, men skrevet på tampen, eller til og med etter, sjangerens storhetstid. Den første boka kom ut i 1978, den siste (det er fjorten i alt) i 1994. Jeg tror jeg må ha lånt dem på skolebiblioteket i Gambia (1986/7) og så kjøpt dem i London på vei hjem til Norge sommeren 1987, så jeg leste ikke lenger enn til maks bok 10 som barn. Det er først nylig at jeg ved en tidligere binge kom på å søke opp serien og komplettere fra ABEBooks med de jeg manglet. Titlene er som følger:

First Term at Trebizon
Second Term at Trebizon
Summer Term at Trebizon
Boy Trouble at Trebizon
More Trouble at Trebizon
The Tennis Term at Trebizon
Summer Camp at Trebizon
Into the Fourth at Trebizon
The Hockey Term at Trebizon
Fourth Year Triumphs at Trebizon
The Ghostly Term at Trebizon
Fifth Year Friendships at Trebizon
Secret Letters at Trebizon
The Unforgettable Fifth at Trebizon
Serien handler om (den fiktive) internatskolen for jenter Trebizon, som ligger i «the west country», det vil si Cornwall, Devon, Dorset, Somerset eller Bristol (men jeg antar Cornwall/Devon er mest aktuelle). Hovedpersonen gjennom alle bøkene er Rebecca Mason, som starter – i First Term at Trebizon – et år etter alle andre. Hun har gått på lokalskolen sin i London, men så blir faren hennes tilbudt jobb i Saudi Arabia, inkludert skolepenger betalt for datteren, og whoosh er hun plutselig på en ganske posh internatskole. Det kunne vært starten på en sosialrealistisk fortelling om å forsøke å passe inn blandt bemidlede og adelige som usikker middelklassejente, men det er det ikke. En eventuell klassekamp er enten bevisst eller ubevisst aldeles utelatt fra bøkene. Anne Digby har uttalt at serien oppsto som en slags forlengelse av hennes egne internatskolefantasier fra barndommen, og det er vel nettopp sånn de fungerer også for oss lesere. Virkelighetsflukt for 10-12-åringer (og de av oss som for evig er «going on 14»), med konflikter og spenning, ja visst, men av det «snille» slaget.
Fra Rebecca begynner på andreåret er det en bok per semester (tre semester i året) pluss et par bonuser (Summer Camp at Trebizon foregår i sommerferien, f.eks.) til hun er ferdig med femte og har fått GCSE-resultatene sine. Da er det to år igjen på Trebizon, to sjetteår (som virker en smule forvirrende) med A-level-studier før Rebecca og klassekameratene skal videre på universitet eller andre mer yrkesrettede studier. Disse siste to årene har det (ennå) ikke blitt bøker om, og det er vel urealistisk at de skal dukke opp nå. Det ville kanskje også måttet bli veldig annerledes bøker. Digby klarer helt til siste bok å holde de romantiske forholdene som oppstår platoniske, eller i alle fall rimelig aseksualiserte, sannsynligvis fordi bøkene fortsetter å rette seg mot barn i samme alder som Rebecca er i bok 1, altså rundt 11. Når Trebizon-jentene nå har fyllt 15 og nærmer seg 16 ville det være ganske unaturlig å fortsette i den leia. Så jeg slår meg til ro med at jeg ikke får vite hvordan det går med Rebeccas A-levels, serien har likevel en ganske naturlig slutt der resultatene for GCSEs har ankommet, siden arbeidet fram mot dem har vært i fokus i de siste tre-fire bøkene og utfallet er viktig for hva Rebecca (og hennes jevngamle) kan velge å gjøre videre (sammenlignbart, i alle fall nesten, med videregåendevalg i Norge, men GCSE-resultat bestemmer også hvilke fag du overhodet har mulighet til å gå videre med).
Såh. Nå har jeg atter en gang lest den ene av mine mange favoritter blant internatskoleserier. Så er spørsmålet om jeg skal gi meg i kast med en til, i så fall hvilken? St. Clare’s eller Mallory Towers av Enid Blyton (fra sjangerens virkelige storhetstid og helt klart blant klassikerne)  eller Harry Potter (internatskolerevival)? Eller skal jeg gi meg i kast med Puk-bøkene – jeg har 40 av dem på dansk – av Lisbeth Werner (pseudonym for Knud Meister, som forøvrig også står bak Jan-bøkene. Jeg MÅ skrive mer om Meister på noe tidspunkt)? Eller noe helt annet? Jeg skal fortsatt tilbringe noen dager på sofaen, så noe må det bli.

1. desember

Adventskalender kan man vel ikke kalle det, men jeg fant en fin desemberutfordring på Mrs E’s blogg, og tenkte at den kan jeg vel gjøre bokrelatert? Jeg kan i alle fall prøve. Fåglarna vet at det ikke er for mye aktivitet bloggen lider av.

1. desember: Årets bästa Instagram-bild.

When your beer drinking friends are luckily of the right sort. #harrypotter #thecursedchild #booksnbeer

Et bilde publisert av Ragnhild Lervik (@lattermild)

Det er vel kanskje ikke bildet som er så bra i dette tilfellet, men situasjonen. Det passet seg slik at jeg hadde andledning til å møte på midnattsslippet (det vil si, siden vi ligger en time foran Storbritannia, klokka-ett-om-natten-slippet) av Harry Potter and the Cursed Child. Jeg møtte Eva, som var like klar som meg for å få boka i hendene, til noen øl på Taps først, og når vi vel hadde fått kloa i hvert vårt eksemplar ruslet vi ned til Bror for å ta en til og begynne å lese. Det var riktig så trivelig, og vi moret oss stort med idéen om å hysje på de andre gjestene (men vi lot være, altså).

Så om det ikke var det beste Instagram bildet fra året som gikk, er det i alle fall et Instagrambilde av et av de beste (bok-relaterte) øyeblikkene.

Tre tegneserier

Jeg var en svipptur innom biblioteket for å hente noen bestilte bøker her om dagen og svingte da innom tegneserieavdelingen. Det er mulig det var et bevisst tema for de utstilte bøkene, for jeg innså i etterkant at alle jeg hadde plukket med meg hadde kvinnelige hovedpersoner, men det kan selvsagt også være tilfeldig. I alle fall har jeg den siste uka i rask rekkefølge lest Real Life av Cory Doctorow og Jen Wang, Adventures of Superhero Girl av Faith Erin Hicks og Lumberjanes, vol 2 av Noelle Stevenson m.fl.

lumberjanes2For å ta Lumberjanes først. Jeg har lest volum 1 før (selvsagt), og var litt ambivalent til det, men synes det var interessant nok til å gi meg i kast med toern. Konseptet for Lumberjanes er egentlig ganske rett frem, vi følger en gjeng jenter som deler hytte på en sommerleir. «Lumberjanes» er nærmest en slags speiderbevegelse, og hvert kapittel har et slags utgangspunkt i beskrivelsen av hva deltagerne må mestre for å oppnå en «badge». Så langt høres det ganske prosaisk ut, men det er det altså egentlig ikke. For det første er beskrivelsene av hva en Lumberjane må kunne ikke akkurat noe du ville funnet i en normal leirhåndbok, for det andre er hendelsene i tegneserien definitivt ikke noe du ville opplevd på en normal sommerleir. «Overnaturlig» er vel egentlig bare forbokstaven. Årsaken til at jeg er ambivalent er todelt, det ene er at hendelsene virker litt… tilfeldige. En del som var uklart i volum en fikk riktignok en slags forklaring i volum to, så kanskje jeg bare må fortsette å lese. Det andre er at hovedtråden i fortellingen later til å være vennskap og lojalitet, jeg tolker det i alle fall dithen at det er vennskap forfatterne ønsker å si noe om, men selv om jeg altså tolker det dithen synes jeg det temaet drukner litt i alle de sprø, og altså tilsynelatende litt tilfeldige, tingene som skjer. Likevel, jeg er fortsatt interessert nok til at jeg sikkert kommer til å låne volum 3 også.

superherogirlAdventures of Superhero Girl handler om en ganske vanlig jente som tilfeldigvis har superkrefter, og som har bestemt seg for å bruke dem til beste for menneskeheten. Dessverre lider hun under en mangel på supervillains i Kanada. Superhero Girls eventyr er egentlig lett gjenkjennelige også for oss uten superkrefter, hun sliter med annerkjennelse fra omgivelsene («Du ser ikke ut som en superhelt»), har en eldre bror som er mer perfekt og mer populær og slike «prøver å finne min plass i verden» problemer som hører hjemme i en «coming of age» fortelling. Jeg likte historiene riktig så godt, kanskje særlig de som involverer (den «vanlige») jenta SG deler leilighet med. Når jeg gikk på Goodreads for å sjekke om det var kommet fler bøker i serien (det har det visst ikke) oppdaget jeg at ikke bare har Faith Erin Hicks forfattet Friends With Boys, som jeg leste i fjor og har sett fram til fortsettelsen på (den kommer snart), men hun har også vært bidragsyter til Lumberjanes.

Oops. Plutselig er det tre måneder senere, innlegget ligger fortsatt som en kladd og siste bok mangler helt…

reallifeReal Life skiller seg litt fra de andre to i at handlingen faktisk er virkelighetsnær. Hovedpersonen, Anda, begynner å spille et online multispiller spill og blir etterhvert rekruttert til å være med i en slags patrulje som jakter på gullgravere, spillere som kun er i spillet for å generere inntekter (akkurat hvordan dette fungerer har jeg ikke helt skjønt, men jeg har hørt om fenomenet). Siden gullgraving er mot reglene i spillet føler Anda seg først som en slags helt, men så blir hun kjent med en av de hun jakter på og oppdager at dette er unge kinesere som er ansatt på luselønn for å gjøre denne jobben. Når Andas nye venn i tillegg plutselig forsvinner, han har mistet jobben på dagen når det ble oppdaget at han kommuniserte med Anda, blir forskjellen på rett og galt en smule mer komplisert. Akkurat som i RL, kan man si. Både forteller- og tegnestilen fungerer godt, og boka bekrefter egentlig målsetningen min om å få lest noe mer av Doctorow.

The Comic Book Story of Beer – Hennessy, Smith, McConnell & Orzechowski

comic_beerKrysspostet til drikkelig.no.

I en av mine runder i tegneserieavdelinga på Trondheim folkebibliotek kom jeg over The Comic Book Story of Beer: The world’s favorite beverage from 7000 BC to today’s craft brewing revolution, og måtte selvsagt låne den. Boka har fire opphavsmenn, Jonathan Hennessy og Mike Smith har skrevet teksten, Aaron McConnell tegnet og Tom Orzechowski har «bokstavert» (altså håndskrevet teksten).

Tittelen på boka er selvforklarende. Den har en slags rammehistorie, en mann blir oppringt med beskjed om å innfinne seg på en festlig sammenkomst og å plukke opp noe øl på veien, noe mer spesielt enn det skvipet han normalt stiller med. Han drar til en velassortert forhandler, blir noe overveldet av utvalget og får hjelp av en entusiastisk butikkansatt. Så hopper vi inn i ølets historie og starter med de tidligste tegnene arkeologer har funnet på at folk laget gjæret drikke. Deretter går det slag i slag fram til nåtiden og den moderne ølrevolusjonen. Sistnevnte del har et nordamerikansk fokus, noe som ikke er unaturlig, delvis fordi det utvilsomt kan hevdes at ølrevolusjonen startet der, delvis fordi boka er nordamerikansk.

Forfatterene har klart å klemme inn mye info på relativt få sider, og det grafiske uttrykket er definitivt med på å løfte boka. Noe av det mest interessante er hvordan sosiøkonomiske faktorer har påvirket ølet historie, men også hvordan ølhistorien har påvirket sosiøkonomiske faktorer, og det synes jeg boka klarer å formidle tydelig. Et eksempel er hvordan oppdagelsen av humlas egenskaper ikke bare gjorde eksport (oppbevaring over tid og transport) mulig og slik skapte ekspansjonsmuligheter for gode bryggerier, men også slo beina vekk under gruit-monopolet overklassen hadde i store deler av Europa og dermed demokratiserte bryggingen.

Boka er tydelig heftig researchet og jeg klarte i alle fall ikke å ta den på faktafeil, eller lettvint omgang med fakta – et langt vanligere problem – noe som er et stort pluss. The Comic Book Story of Beer anbefales til deg selv eller ølnerden i ditt liv, og norske forlagshus kan gjerne merke seg tittelen, det hadde gjort seg med en utgave på norsk.

Book Riot Read Harder Challenge: Progress

Since we’re now half-way though the year it might be a good time to take stock of the Read Harder challenge.

readharder20169 out of 24 tasks covered, without really paying attention. That’s not too bad. I need to actually focus my reading a bit more in the second half if I am to complete, though. The toughest task might be the audio book, actually. I should probably get a list of winners and check whether the local library happens to have any of them asap.

Other statistics on the half-way mark:

  • I’ve read 46 books so far, which means I’m 12 books ahead if I am to hit the 70 books goal I set on Goodreads.
  • Quite a few of those are comics/graphic novels. This is a good thing, but it distorts the apparent effort a little.
  • I’ve already blogged about 17 books this year, which is actually one more than in the whole of 2015. That’s progress, especially if I can keep it up.
  • I’ve got quite a few half-read books lying around that I haven’t given up on, so a personal challenge for the second half of 2016 is going to have to be finishing off some of those.

Pushing Up Daisies – Rosemary Harris

pushingupdaisiesI found Rosemary Harris’ Pushing up Daisies in my ebook library, though to be frank I have no memory of purchasing/dowloading it, so how it ended up there is anyone’s guess. In any case it seemed the sort of thing one could read on and off on the phone when suddenly stuck without a «proper» book, so I started it. And suddnely I had finished, without it being much off at all, just mostly on. So I guess that’s a recommendation?

Ok, so a little more detail: Pushing up Daisies is the first book of a series of mysteries, featuring Paula Holliday, who used to work in television, but now runs a gardening business «in the country». It’s an excellent example of the genre of mysteries where the protagonist is not a police officer or detective, but simply someone who has a knack for stumbling over mysteries, like unexplained dead bodies, and is then too intelligent/curious/restless/meddling (strike those you do not think fit) to leave the case to the authorities, all the while proving an interesting backstory and parallell plotlines which only tangentically touch upon the «crime». I like Paula, I like several of the other residents (permanent or temporary) of her neighbourhood, and I will definitely read more books in the series.

Kvinnealfabet – resten av røkla

Jeg ble distrahert, og falt av totalt. Nå har Enligt O faktisk rukket å starte på en ny alfabetsutfordring (som jeg egentlig også har lyst til å delta på, men først, forsøksvise svar på kvinnealfabetets D-Å, eller rettere sagt D-Ö. Her mangler noen (mange) svar, men her finnes mange også, og kommer jeg på fler kommer jeg til å fylle på i etterkant…

 

dVem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på D?

Deborah Harkness Har skrevet den utmerkede All Souls trilogien. Jeg var litt lunken og usikker når jeg hadde lest de to første bøkene, og vet jeg burde ha skrevet om treeren, men selv om innvendingene mine fortsatt gjelder er resten av helheten i historien så fascinerende og drivet så bra at jeg er villig til å overse (eller i alle fall tilgi) både vampyrer og bad-boy-syndromet.

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka!

Emiliy Dickinson er vel ikke akkurat en «ukjent perle», men at enda fler burde lese henne er det likevel liten tvil om.

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Geena Davis er en dame med bein i nesa. De fleste kjenner henne som skuespiller, men det er arbeidet hennes for representasjon i media, både for kvinner og for minoriteter av alle slag, som er det hun burde bli husket for.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på D har du ännu inte utforskat?

Det er jo synd at folk av og til må dø for at man skal oppdage dem, men jeg har akkurat lest om Jenny Diski på en eller annen blogg i anledning at hun dessverre døde 28. april, og notert meg navnet, for dette hørtes ut som et interessant forfatterskap.

eVem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på E?

Ellen Ekman lager serien Lilla Berlin, og om det ikke hadde blitt for dumt hadde jeg gjenpostet hver eneste serie hun poster på Instagram. Treffende, treffende, treffende.

Vilken författare med för- eller efternamn på E tycker du får på tok för lite uppmärksamhet?

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på E vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Nå kommer jeg tilbake til Eddie Reader, som jeg klarte å blande inn på B (meg og navn!), men som altså har en av de bedre stemmene jeg vet om og som både var vokalist i en av mine favorittgrupper, Fairground Attraction, og har laget en rekke soloplater som jeg spiller langt sjeldnere enn jeg burde.

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på E som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Barbara Ehrenreich er riktignok forfatter, men det er hennes innsatsvilje som undercover undersøkende journalist jeg beundrer mest. Og her vil jeg også gjerne nevne Elisabeth Warren, i disse valgkamptider i USA. Hun virker som en utrolig kul dame.

fNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på F?

Jeg er blant dem som leste Bridget Jones’ Diary på akkurat rett tidspunkt i livet og som hikstlo meg gjennom både den og bok nummer to, så jeg blir nødt til å nevne Helen Fielding her.

Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

gNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på G.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på G vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på G som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på G är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

hNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på H.

Vilken prisvinnande kulturell kvinna med för- eller efternamn på H tycker du är väl värd sitt pris?

Helle Helle har vunnet flere priser, og fortjener enda fler.

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på H som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Her velger jeg å svare med et meme:
audrey

(Forøvrig måtte jeg google for å finne det memet, og fant først dette:
audrey_rowan

Vel bekomme.)

Vilken kvinna med för- eller efternamn på H är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?
Det er sikkert ulogisk å ville lese en forfatter bare fordi de deler etternavn med en favoritt, men jeg har likevel en slags forventning om at Gill Hornby skal skrive bra bøker…

alfabet-iNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på I.

Den første jeg tenker på er Laura Ingalls Wilder, det er riktignok mellomnavnet som begynner på I, men det er jo faktisk også Laura Ingalls (pikenavnet) hun skriver om i serien hun er mest kjent for: Det lille huset på prærien, som jeg plutselig fikk lyst til å lese igjen.

Berätta om ett kulturellt verk som innehåller ett ord på I och som är skapat av och/eller har en kvinna i huvudrollen.

Alanis Morisettes Ironic trekkes ofte frem som eksempel på hvordan folk bruker «ironi» feil, men jeg synes fortsatt at det er en fantastisk sang. Hun har forresten nylig «oppdatert» sangen i anledning en opptreden på The Late Show, en video det er verdt å se:

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på I som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Kan jeg velge to? Ida Aalen (@idaaa) og Ida Jackson (@virrvarr) har vært mine helter i SoMe-verdenen en stund. Begge virker som kule damer som i tillegg har peiling på et tema jeg er interessert i. Og Ida Jackson har dessuten skrevet en uhyrlig god bok (som jeg enda har til gode å blogge om): Morfar, Hitler og jeg.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på I är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

 

jNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på J.

J.K.Rowling, så klart. Og det er slett ikke tilfeldig at jeg plasserer henne på J snarere enn R, siden noe av poenget er at hun selvsagt heter Joanna, men at hun ble rådet til å forkorte navnet til «kjønnsnøytrale intitaler» på omslaget til bøkene siden forlaget var redd gutter ville bli skremt bort fra å lese om Harry dersom de visste at forfatteren var kvinne.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på J vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på J som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Tove Jansson kan man vel ikke annet enn beundre.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på J är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

Joan Baez. Jeg tenker stadig at jeg skulle forsøkt å høre på musikken hennes, men så langt har jeg ennå ikke kommet.

kNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på K.

Kate Atkinson er selvskreven kandidat. Tror jeg har elsket alt hun har skrevet, med unntak av Life After Life og A God in Ruins som jeg ikke har lest ennå.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på K vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Kari Bremnes lager vakker musikk. Jeg har et par av platene hennes, egentlig burde jeg tatt meg sammen og skaffet resten også.

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på K som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

India Knight er stadig en av mine favorittskribenter. Hun skriver gode romaner, men enda bedre kronikker.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på K är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

Karen Joy Fowlers We Are All Completely Beside Ourselves står i hylla, den har jeg lyst til å lese snart.

lNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på L.

Astrid Lindgren. Slett ingen liten lort.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på L vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på L som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Liv Strömqvist burde leses av absolutt alle.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på L är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

Harper Lee burde jeg vel lese?

mVilken kulturell kvinna på M har följt dig länge?

Lise Myhre må kunne sies å ha vært tilstede på min kulturelle horisont lenge. Jeg er svoren Nemi-fan og har vært det siden lenge før Nemi fikk eget blad (og selv det begynner å bli et solid antall år siden). Jeg abonnerer selvsagt på bladet, forresten, og har gjort det siden starten.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på M, som är en stor favorit, men får på tok för lite uppmärksamhet?

Marian Keyes havner alt for ofte i «chicklit»-kategorien, og mister derfor lesere, noe som er virkelig synd , for hun tar opp viktige tema selv om rammehistoriene ofte er klassiske «jente-møter-gutt-forviklinger-følger». Først og fremst vil jeg anbefale alle å lese Rachel’s Holiday og This Charming Man.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på M vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på M har du ännu inte utforskat?

Alice Munroe har jeg dyrt og hellig lovet å lese ved flere anledninger. Kanskje jeg snart skal holde det jeg har lovet?

nVilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?

Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får på tok för lite uppmärksamhet?

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Mai-bok på Our Shared Shelf (se W) er The Argonauts av Maggie Nelson. Ny forfatter for meg, og verdt å sjekke ut.

o Vilken litterär kvinna med för- eller efternamn på O är betydelsefull för dig?

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på O vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Oda Krogh var (en god) maler, men i ettertid har malerkarrieren hennes i stor grad blitt overskygget av bildet av bohemen Oda Krogh, med kjærlighetsintriger, romantisering og objektivisering. En skjebne hun deler med mange karrierekvinner…

Vilket kulturellt verk på O som gjorts av en kvinna och/eller handlar om en kvinna tycker du mycket om? Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på O har du ännu inte utforskat?

pVilken kulturell kvinna på P har följt dig länge?

Dorothy Parker oppdaget jeg i 18-årsalderen, gjennom en av bokanmeldelsene hennes av alle ting. Og selv om vi kanskje ikke var helt enig om boka det var snakk om (av A. A. Milne) var formuleringene hennes såpass minneverdige at jeg lette opp resten av forfatterskapet hennes. Siden det har Parkers dikt vært blant de tekstene som hyppigst dukker opp i hodet mitt som treffende kommentarer til både enkelthendelser og livet generelt.

Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på P.

Siri Pettersen, forfatter av Ravneringene, muligens den beste norske trilogien noensinne. Jeg har stor tro på at jeg kommer til å elske alle Siris framtidige bøker også. No pressure, there, then.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på P vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på P har du ännu inte utforskat?

QNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på Q.

Berätta om ett kulturellt verk som innehåller ett ord på Q och som är skapat av och/eller har en kvinna i huvudrollen.

Helene Hanff har jeg lest det meste av, og selv om jeg, som mange bokelskere, stadig vender tilbake til 84 Charing Cross Road har mange av de andre bøkene hennes kanskje satt enda mer varige spor, ikke minst Q’s Legacy.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på Q vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på Q, eller med ett Q i namnet eller kanske titeln på något hon skapat, som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

 

RNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på R.

Vilken kvinna på R, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet?

Rosemary Sutcliff burde leses langt mer. På norsk er det hennes Robin Hood som er mest kjent, den gis ut i klassikerserier sammen med ting som Jakten på Sjørøverøya, men selv om det fortsatt er den boka jeg har lest desidert flest ganger, rommer Sutcliffs forfatterskap så utrolig mye mer og hun fortjener langt større oppmerksomhet.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på R vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på R har du ännu inte utforskat?

sNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på S.

Dorothy L. Sayers har jo skrevet de uforlignelige bøkene om Lord Peter Wimsey, og ingen liste over kvinnelige forfattere (eventuelt stryk «kvinnelige») jeg liker ville være komplett uten henne.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på S vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Dame Margaret Natalie Smith, eller som hun er mer kjent, Maggie Smith er vel verdt å nevne. Hun spilte Minerva McGonnagall perfekt i Harry Potter-filmene (til tross for at hun ble behandlet for brystkreft i løpet av filmingen!), for ikke å snakke om alle de andre uforglemmelige rollene, som «Reverend Mother» i Sister Act.

Vilken kvinna på S, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet?

Vi har hatt flere modige, unge kvinner fra muslimsk bakgrunn framme i mediene i Norge i det siste, en av dem er Sofia N. Srour, hennes innlegg i Aftenposten om glasshus og frihet var et svar på innlegget om skamløshet fra Nancy Herz, som er en annen av disse kvinnene. De bør få mer oppmerksomhet av den positive typen, negativ oppmerksomhet mistenker jeg de har fått nok av.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på S har du ännu inte utforskat?

tNämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på T.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på T vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken kulturell kvinna på T har följt dig länge?

En av mine favoritt-Emmaer, Emma Thompson, må jeg vel si passer den beskrivelsen. Jeg har vært fan av henne i alle fall siden Much Ado About Nothing filmen fra 1993, om ikke lenger.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på T har du ännu inte utforskat?

UVilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn på U?

Den eneste jeg kan komme på på U er Helene Uri, og siden jeg har likt, og vil anbefale, begge de to romanene hennes jeg har lest (Kjerringer og De beste blant oss) blir det vel slett ikke feil å nevne henne her.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på U vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken verk på U av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på U har du ännu inte utforskat?

Unni Wilhelmsen tror jeg jeg burde hørt mer på.

vVilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn på V?

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på V vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Vilken fiktiv kvinna med för- eller efternamn på V tycker du om?

Vilken verk på V av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på V har du ännu inte utforskat?

wVilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn på W?

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på W vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Nå må jeg nesten få nevne en annen favoritt-Emma, nemlig Emma Watson. Ikke bare var hun en perfekt Hermione, men hun later til å ha taklet å vokse opp i offentlighetens søkelys langt bedre enn noen kunne håpet på og har vist seg å være en tøff og smart kvinne. Det siste prosjektet hennes er til og med bokrelatert, hun har startet et feminisitisk «bokklubb», og du finner den på Goodreads på Our Shared Shelf.

Vilken verk på W av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på W har du ännu inte utforskat?

xBerätta om en favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på X.

Berätta om någon annan kulturpersonlighet på X som du gillar (eller en författare till om det är lättare).

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på X som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

X får också symbolisera pseudonymen och artistnamnet, berätta om en kvinna som är känd under ett annat namn än sitt eget. Och nej, det behöver inte börja på X.

Margaret Astrid Lindholm Ogden skriver vannvittig gode bøker under pseudonym. I mine øyne er hun like god som Megan Lindholm som hun er som Robin Hobb.

YVem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på Y?

Vilken kulturpersonlighet med för- eller efternamn på Y beundrar du?

Vilket kulturellt verk med Y i titeln vill du lyfta fram?

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Y som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

z Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Z?

Zora Neale Hurston som vel bare har skrevet en bok, den er til gjengjeld noe av det beste jeg har lest og heter Their Eyes Were Watching God.

Finns det någon författare på Z som du provsmakat och skulle vilja läsa mer av?

Zadie Smith har jeg bare lest to bøker av, og skulle definitivt lest fler.

Finns det någon annan kulturpersonlighet på Z som du gillar? (eller en författare till om det är lättare).

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Z som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

ÅVem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Å?

Finns det någon annan kulturpersonlighet på Å som du gillar?

Åse Kleveland #Åseforpresident

Vilket kulturellt verk av och/eller om en kvinna, med Å i titeln vill du lyfta fram?

Albert (eller Alfons) Åberg er jo skapt av en kvinne, Gunilla Bergström, og har utvilsomt spilt en viktig rolle i å normalisere alenepappa-familer for generasjoner av barn, faktisk en viktig sak for feminismen (jo, far kan også være en kompetent omsorgsperson, faktisk).

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Å som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

Neste gang jeg er ute etter feel-good bøker tenkte jeg å sjekke ut Åsa Hellberg.

ÄVilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på Ä (Æ) vill du lyfta fram?

Vilken bok med en titel som börjar på Ä (Æ) tycker du är läsvärd?

Vilken kulturellt verk som film, sång eller kanske tavla på Ä (Æ) tycker du om?

Finns det någon kulturell kvinna på Ä (Æ) som du är nyfiken på?

ÖVem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Ö (Ø)?

Finns det någon annan kulturpersonlighet på Ö (Ø) som du gillar?

Vilket kulturellt verk av och/eller om en kvinna, med Ö (Ø) i titeln vill du lyfta fram?

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Ö (Ø) som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

Tanta til Roald Dahl – Sven Kærup Bjørneboe

tantatilroalddahlTanta til Roald Dahl lånte jeg som bok to i eBokBib (om det første lånet mitt i appen kan du lese her), selv om det ikke er en diktsamling. Tittelen gjorde meg nysgjerrig, av naturlige årsaker, og boka er såpass kort og lettlest at den ble fortært på diverse bussreiser og i lunsjpauser. Hovedhistorien (selv om den tar opp under halparten av sidene) handler om den gangen forfatteren som student leide rom i en leilighet eid av tanta til Roald Dahl. Utover det har boka fint lite med Dahl å gjøre, men historien om livet i leiligheten med orginalene som bodde på de andre rommene og forholdet til den lett eksentriske eierinnen er interessant nok som et slags tidsbilde.

I tillegg til dette fragmentet av et memoar inneholder boka en rammehistorie, der forfatteren nedtegner og så leser hovedhistorien for sine to døtre, og der døtrene mener den bør gis ut som bok, men hvor forfatteren innvender at en bok må være lenger. Slik starter jakten på en mulig historie nummer to eller annen måte å utøke sideantallet på. Denne jakten tar tid og vips er boka, med rammehistorie, altså, over to hundre sider, uten at man noensinne finner en egentlig løsning. Jeg er forsåvidt stor fan av slik metalitteratur som konsept, men i dette tilfellet synes jeg vel at rammen to uforholdsmessig mye plass (78 mot 115 sider), uten egentlig å være fryktelig interessant. Døtrenes entusiasme og påfunn er sjarmerende lesning, og en og annen filosofisk utlegning fra forfatteren rundt – vel, la oss kalle det «moralen» i mangel av et bedre ord – hovedhistorien er selvsagt greit å få med seg. Men rammen, som altså opptar et betydelig antall sider, fungerer ikke egentlig som en stand-alone historie i seg selv, og dem tilfører heller ikke memoarbiten noe betydelig, så vidt jeg kan se.

Sjarmerende, men litt intetsigende er inntrykket jeg sitter igjen med.

Lavmål av NRK

Gratulerer med dagen, Ragnhild! Nå skal vi feire bursdagen din med å bevise at alt du er kjent for å ha utført i livet egentlig er noen andre sitt verk. Blir det ikke trivelig?

NRK «feiret» Shakespeare på bursdagen hans – som også er verdens bokdag – nå på lørdag ved å vise en omarbeidet versjon av Petter Amundsens «dokumentar» der det hevdes at Shakespeare slett ikke skrev skuespillene, at de derimot var forfattet av en sammensvergelse av firmurerorden-varianten rosencreutzerne, med Francis Bacon i spissen. Verkene skal inneholde koder som peker til en sjø i Canada der «paktens ark» skal være begravd på bunnen. Rene Indiana Jones, der, altså.

Det hele er selvfølgelig reinspikka vrøvl. Faktiske litteraturvitere med Shakespeare som spesialitet (Amundsen er organist, ikke at jeg har noe i mot autodidakter som sådan, men da må man bevise at man har opparbeidet seg kompetanse på det man prater om) er like lite uenige om at Shakerspeare skrev Shakespeares samlede som faktiske klimaforskere er om at menneskeheten er i ferd med å endre klimaet på jorden eller faktiske historikere er om at Holocaust fant sted. Feilene i Amundsens teori er glimrende oppsummert av Inger Merete Hobbelstad i Dagbladet, men det beste argumentet er egentlig at det er imponerende, men hverken umulig eller usannsynlig at Shakespeares samlede faktisk ble skrevet i sin helhet av Shakespeare, så hvorfor konstruere avanserte alternative teorier?

For å sitere Hobbelstad:

Når noen sier at det ikke er «bevist» at Shakespeare forfattet skuespillene sine, er det vanskelig å se for seg hva de ville ansett som bevis. Et brev der Shakespeare skriver til kona og sier Hei, Anne, nå sitter jeg og jobber med «Romeo og Julie»?

Mer alvorlig enn det sosiale faux pas det er å feire noens bursdag ved å dekreditere dem er at Amundsens teorier ikke bare handler om Shakespeares eventuelle forfatterskap, men også er gjennomsyret av klassiske konspirasjonsteorier om en intellektuell elite som opererer i det skjulte og manipulerer befolkningen. Det er rett og slett ganske skummelt tankegods NRK viderformidler og støtter opp om her, og det er nedstemmende. Jeg betaler normalt min lisens med glede, men om dette er den type «sannhetsformidling» NRK har tenkt å drive med må jeg kanskje revurdere.